Recension: Kärleken kommer och kärleken går av Stefan Åberg

framsida2Ingen kunde riktigt fånga Ernas hjärta tills Robert kom in i hennes liv. En förälskelse en bit upp i medelåldern. Men det är sju år sedan och visst inser hon att den där första uppblossande passionen inte kan vara för evigt, men därifrån till den verklighet hon nu lever i är steget långt, alldeles för långt.

Men Robert älskar ju Erna. Hur skulle hans liv se ut utan henne? Bara tanken känns orimlig. Trots detta tvingas han inse att deras förhållande ofta balanserar mycket nära avgrunden. Kan kryssningen han planerar stoppa den nedåtgående spiralen och bli den vändpunkt han hoppas?

Samtidigt uppvisar dottern Cecilias äktenskap oroande tecken. Svärsonen Andreas som tog Cecilia med storm sex år tidigare har blivit allt mer kontrollerande och oberäknelig. All hans övertid, handlar den verkligen bara om arbete?

Så dyker Björn upp och Erna ser beundran i hans ögon. Att få sådana blickar från en ung snygg vältränad fyrtioåring, kan göra underverk för en femtioårig kvinna med begynnande åldersnoja. Att hon samtidigt känner sig mer ensam än någonsin är en farlig kombination.

Kommentar
Jag läser sällan romaner som utspelar sig i nutid, men när jag väl gör det vill jag läsa om vanliga människor och det får jag verkligen göra i Stefan Åbergs roman. Storyn är engagerande och spännande, trots att den handlar om vanliga människor och vanligt vardagsliv. Författaren är dessutom duktig på att skildra miljöer. Jag älskar  beskrivningarna av Österlen; av ICA-butiken i Brösarp, kött- och viltbutiken mittemot och Brösarps Gästis (där man för övrigt kan äta fantastisk mat!). Karaktärerna är alla trovärdiga, även om jag har svårt att få grepp om vissa av dem. Trots att Robert är en av huvudkaraktärerna känns han lite otydlig. Vem är han och vad vill han? Romanen har många bra aspekter, men något som dessvärre drar ner betyget är dialogerna. Om författaren vässar till dem och gör dem mer naturliga och mindre redovisande så kommer han att lyfta sig flera nivåer. Sammanfattningsvis är Kärleken kommer och kärleken går en lättläst och engagerade roman med riktigt bra miljöbeskrivningar men vars helhet dessvärre blir lidande av den övertydliga och lite stolpiga dialogen.

Första meningen: Erna spanar ivrigt ner mot gatan, men inte heller den här gången dyker den välbekanta gestalten upp.
Förlag: Andra rum Förlag
Utgivningsår: 2016
Sidor: 295
Betyg: 2+

Köp romanen på Adlibris eller Bokus.

Tack till författare Stefan Åberg för recensionsexemplaret. 

Träpatronerna

I första avsnittet av den nya säsongen av Historieätarna äter sig Erik och Lotta igenom industrialiseringen och ikläder sig bland annat rollen av träpatroner. Träpatroner är ett samlingsnamn på ägarna till de stora sågverk som vid 1800-talets mitt växte fram längs norrlandskusten. Träpatronerna gjorde sig ofantliga förmögenheter, men betraktades ofta som ohederliga då många ägnade sig åt så kallat baggböleri – det vill säga olaglig avverkning av kronoskog, skogsskövling och införskaffande av privata skogsfastigheter till underpris.

När jag tittade på avsnittet kom jag att tänka på Bengt Bratts tv-serie Träpatronerna från 1980-talet. Den utspelar sig i mellersta Norrland under 1860- och 1870-talet och handlar om det moderna skogsbrukets framväxt, böndernas situation och den begynnande klasskonflikt som industrialiseringen medförde. I centrum står tre familjer; disponentfamiljen Enhammar som äger Tunviks sågverk, och bondefamiljerna Nilsson och Ödmark. I första avsnittet reser inspektor Mårtensson, för Tunviks räkning, runt i skogsdisktrikten för att köpa avverkningsrätter. En dag kommer han till familjerna Nilsson och Ödmark. Hos Nilssons blir han utkastad, men hos Ödmark är han desto lyckosammare och lyckas förvärva avverkningsrätterna för femtio år framåt för 800 riksdaler. Under sitt besök på gårdarna passar Mårtensson även på att föreslå att de näst äldsta sönerna i familjerna, som är vuxna men utan arvsrätt, ska bege sig ner till Sundsvall för att arbeta vid sågverket. Trött på det hårda livet på gården ger sig Per Nilsson förväntansfullt av och lyckas, efter lite tjat, locka med sig Johannes Ödmark. Tillsammans vandrar de den långa vägen ner till kusten.

Under den första säsongen är det främst bondefamiljerna som står i fokus. Familjen Nilsson jobbar hårt och klarar sig bra, men för familjen Ödmark går det sämre. De 800 riksdalerna tar snart slut, och efter att olovligen ha avverkat timmer ur skogen hamnar de i skuld hos bolaget. Samtidigt brottas direktör Enmark både med bolags- och familjeproblem.

Det som gör Träpatronerna så intressant är att vi får följa serien och dess händelser från två perspektiv; både ovanifrån och underifrån. Den är också en utmärkt historielektion. Vi får inte bara lära oss mer om skogsbruket och industrialismen, vi får även lära oss mer om exempelvis den stora svält som drabbade Norrland under nödåren i slutet av 1860-talet.

Träpatronerna finns tyvärr inte utgiven på DVD. Fram till förra året fanns den på Öppet arkiv, men har dessvärre tagits bort. Om tillräckligt många hör av sig till arkivet och önskar serien är det dock stor sannolikhet att den läggs upp igen.

Manus: Bengt Bratt
Regi: Lars G Thelestam och Hans Abramson
Sändes: 1984, 1988
Medverkande: Gunnel Lindblom, Bengt Bauer, Gunnar Öhlund, Gunilla Nyroos, Ernst Günther, Micha Gabay, Tommy Johnson, Ulf Qvaserbo, Kerstin Widgren, Torsten Lilliecrona, Bert-Åke Varg, Ann-Marie Gyllenspetz med flera.

 Har du sett serien? Vad tycker du om den? Dela gärna med dig av dina tankar. 

Recension: Vi som älskade och hatade så av Mari Åberg

vi-som-alskade-och-hatade-saVi som älskade och hatade så är en känsloladdad avslutning på berättelsen om Hanna och Göran. Paret som vi lärt känna i de två tidigare delarna av den fristående trilogin kommer äntligen att korsa varandras vägar i den tredje och sista delen.
Platsen för deras ödesmättade möte är Stockholm och året är 1944. Trots att deras liv har börjat med vitt skilda förutsättningar bär båda på hemligheter, sorger och löften de inte har kunnat hålla.
Skuld, skam och bekräftelsebehov är kraftfulla drivkrafter. Hur kommer deras bördor att påverka det liv de skapar tillsammans?

Kommentar
Det känns lite sorgligt att avsluta sista delen i trilogin och ta farväl av Hanna och Göran. Liksom de två tidigare böckerna i serien håller den här romanen hög kvalitet. Jag gillar författarens målande språk och jag älskar att hon lägger tid på att beskriva miljöer. Just miljöbeskrivningar är något som jag upplever ofta saknas i nyskriven skönlitteratur, och därför är jag förstås mycket glad över att den här boken innehåller så pass många. Jag kan riktigt se de olika platserna framför mig – känns hur det luktar och hur det låter. Det är riktigt skickligt gjort! Trots de många miljöbeskrivningarna är texten lättläst och har ett fint flyt. Jag tycker dock inte att handlingen har riktigt samma nerv som i de två tidigare böckerna. Det är inte lika spännande och känslan av att inte kunna lägga ifrån sig boken dyker inte upp den här gången.

Under bokens 315 sidor är det många år som avhandlats, omkring fyrtio stycken om jag lyckats räkna rätt. Det är verkligen ingen enkel uppgift att skildra en halv livstid, men jag tycker att författaren lyckas bra. Det finns dock några händelser som jag upplever avhandlas lite för snabbt. Jag vill uppleva dem, men får dem istället berättade för mig. Jag förstår dock att detta är en svår avvägning att göra. Skulle alla händelser i boken gestaltas skulle den bli flera tusen sidor lång.

Vi som älskade och hatade så är en finstämd och trevlig avslutning på en underhållande och välskriven romantrilogi som jag varmt rekommenderar.

Första meningen: De vandrade genom den mörka och dimmiga natten.
Förlag: Lava Förlag
Utgivningsår: 2016
Sidor: 315
Betyg: 3+
Andra som bloggat om boken: Eva Ullerud skrivarlya, Boklysten , Monica Ivesköld, Västmanländskans bokblogg och Midnatts ord

Köp romanen på Adlibris eller Bokus.

Tack till författare Mari Åberg för recensionsexemplaret.